Genom vår lokala partner Ecam har Regnskogsföreningen stött olika skogslevande folk i Karibkorridoren sedan 2013 (läs mer om folken här). Syftet är att stärka de utsatta folkens välbefinnande, sammanhållning och kultur. Samtidigt uppnås ett klimatskydd och ett skydd av biologisk mångfald, båda med global inverkan genom storleken på de enorma regnskogar som skyddas i Karib. Sedan 2021 påbörjades ett arbete också i södra delen av delstaten Amazonas, och under 2022 har ett antal nya avtal ingåtts för att bredda vårt engagemang.
Projektarbetet har hittills fokuserat på att
- Stärka alla Karibfolkens organisationer så att de kan representera sina folk, driva olika frågor, hävda urfolkens rättigheter och agera självständigt. Detta görs bland annat genom utbildning av ungdom med minst 50 procent deltagande av unga kvinnor, utbildning av organisationernas ledare, stöd inför möten mellan ledare och myndigheter, skapandet av kvinnoenheter inom organisationerna och skapandet av nätverk mellan de olika urfolken.
- Ta fram skötselplaner, ”etnozonering”, som ska införlivas med beslutsfattande om resursanvändning hos de tre urfolk, bland andra kaxuyana, som vi arbetat längst med utifrån deltagande diagnostiska undersökningar. Planerna ska också ligga till grund för identifiering och bekämpning av illegala invasioner i urfolkens områden, till exempel med utbildning av ”barfotamiljöagenter” och bevakningsarbete.
- Påverka de kommuner som ingår i Karib och som rymmer städer och jordbruk söder om Karib från vilka en nedhuggningsfront med nötdjursrancher och andra aktiviteter hotar. Ett grönt pilotprojekt ska utvecklas i en nyckelkommun som ska innefatta skötselplanemetoder från urfolken och vars erfarenheter ska presenteras för andra kommuner i korridoren. Urfolksdeltagande i kommunala fullmäktige ska uppnås.
Det är viktigt att ge urfolken en chans att åter vara stolta och motiverade att bygga upp sin egen kultur och organisation och att identifiera sig med och skydda sitt gamla område, efter den försvagning och fragmentisering som uppstått som en följd av mötet med det vita samhället och den tvångsartade förflyttning som vissa stammar utsatts för.
 |
| Karibkorridoren i norra Amazonas är en sammanhängande mosaik av skyddade områden med olika skyddsstatus som exempelvis nationalparker, extraktionsreservat och urfolksreservat. Den totala ytan av denna biokulturella korridor är cirka 28 miljoner hektar regnskog (en yta lika stor som Italien). |
Ett framträdande hot för urfolken i det nya reservatet men även för delar av övriga Karib utgörs av framtida gruvdrift för utvinning av bland annat guld och bauxit. För några år sedan togs de brasilianska urfolkens vetorätt mot gruvdrift på sina marker bort. Ett annat hot kommer från de stora ranchägarna med biffkor, som utgör en stark lobbygrupp i Brasilien. De har drivit igenom en ny skogslag, som ger amnesti för mycket av gångna tiders överträdelser.
Utöver Karib finns enorma regnskogsytor på andra sidan den brasilianska gränsen i Surinam, Guayana och Franska Guayana - som av politiska skäl inte kan visas som ett sammanhängande område ihop med Karibkorridoren, samt områden omedelbart väster om Karib som skyddas och organiseras av andra organisationer som inte ingår i konsortiet för Karib. Om alla dessa områden slås ihop till en sammanhängande regnskogsyta blir området större än Sverige.
Amazonas är känd för sina rika och oförstörda regnskogar där mycket av djur och växtliv ännu är okänt för vetenskapen.