En ny spelplan för Regnskogsföreningen, okt 2022

Uppdatering oktober 2022 – en ny spelplan för Regnskogsföreningen
Efter nio års framgångsrik samverkan med Ecam, vår direkta partner i Brasilien, har våra vägar skilts åt i år. Det är dags att gå vidare och det gör vi med besked!

Vi har nu fem nya samarbetspartners som vi skrivit avtal med. Fyra av dem är inte nya såtillvida att vi haft mycket kontakt med dem tidigare, genom att de varit ”underleverantörer” till Ecam. Vårt stöd till dem har kanaliserats via Ecam, men vi känner dem ingående och har träffat alla i fält.

Jätteträd, Oktober 2022. Bild: Imazon

Det här innebär betydligt mer arbete för Regnskogsföreningen. Alla nya partners är mycket olika sinsemellan och var och en har sina utmaningar och problemställningar som behöver lösas, med ett större och intimare ansvar för Regnskogsföreningen. Men vi kan redan nu säga att det ger så mycket mer att arbeta direkt med dem!

Tre av organisationerna finns i Karib, i och intill något vi kallar ”Mosaiken”, ett område med olika typer av reservat och naturskyddsområden som uppgår till två tredjedelar av Sveriges yta.

ARQMO är afrobrasilianarnas organisation i Oriximiná, den största kommunen i Karib med en fjärdedel av Sveriges yta. De är ättlingar till folk som för runt 150 år sedan flydde från slaveri på plantager och grundade samhällen i regnskogen. Vi har kunnat stötta dem genom åren att få sina åtta territorier erkända. Dessa består huvudsakligen av regnskog och det främsta stödet går till att patrullera för att bemöta invasionshot i de tre mest utsatta territorierna. Därtill ger vi basstöd för att ARQMO ska kunna fungera som organisation, till deras kontor i staden Oriximiná med personalkostnader med mera.
Miljöorganisationen Imazon får stöd till sitt arbete med att skydda Mosaiken. Den första komponenten i samarbetet har redan utförts för att väcka medvetenhet om miljövärden i Mosaiken som få känner till: En expedition in i Mosaiken och angränsande del mot delstaten Amapá för att finna och dokumentera Amazonas mest enorma träd som finns i enstaka exemplar. Ett nytt rekord hittades, ett träd på 88,5 meters höjd, som ett 30-våningshus vilket syns ovan. Resultatet från expeditionen har fått stort mediagenomslag, till och med i internationell press. Framöver väntar arbete dels tillsammans med berörda kommuners miljöråd, dels med paranötssamlarna som är en viktig grupp i en region i Karib.
Boskapskonsulter på företaget ViaVerde är vår tredje partner i Karib. Nedhuggning för att skapa betesmark för nötdjur är den dominerande orsaken till avskogning. I projektet arbetar tre konsulter på ViaVerde med ett 60-tal boskapsägare i fem kommuner i Karib med intensifiering av betesdriften på hållbar grund. I stället för att hugga ner regnskog med illa skött betesmark, omvandlas driften på existerande bete så att man får mycket högre produktion som är uthållig. Bland boskapsägarna är finns allt från de största ranchägarna till mindre boskapsägare. Vi vet redan nu att de slutat hugga ner regnskog. De illa skötta betesmarkerna, många igenväxande med sly, är ofantliga till arealen och potentialen är enorm.

De övriga två organisationerna finns i den nya avskogningsfronten i södra delen av delstaten Amazonas, som är 3,5 gånger större än Sveriges yta. Delstaten Amazonas har tidigare i stort varit förskonad från nedhuggning, men så är det inte längre. Den påbörjade asfalteringen av den 80 mil långa vägen BR-319 från Porto Velho till Manaus, ihop med frisläppandet av regnskogsnedhuggning från regeringen, har satt igång en massiv nedhuggning.

Miljöorganisationen Kanindé känner vi sedan dess grundande 1993, varefter de arbetat ihärdigt och under hot i delstaten Rondonia. Nu stöder vi dem i att börja arbeta i den angränsande delstaten Amazonas, varifrån vilken avskogningen nu sprider sig kraftfullt norrut längs BR-319. Arbetet koncentreras till tre urfolk som lever i epicentrum för nedhuggningsfronten i den sydligaste delen av delstaten, runt staden Humaitá. Det är urfolken parintintin, jiahui och pirahã. Arbetet går ut på patrullering/övervakning/invasionsbekämpning, stärkandet av respektive folks organisationer och ekonomisk utveckling.
Slutligen har vi miljöorganisationen Idesam, som är den enda grupp vi inte känt tidigare. Idesam, baserad i Manaus som har halva delstaten Amazonas befolkning, har huvudansvaret i en koalition med tiotalet organisationer för ett övergripande arbete med att bevaka asfalteringen av BR-319 med alla dess konsekvenser för lokal- och urbefolkningar och för regnskogen. Därtill utför Idesam fältarbeten av olika slag. Med stöd från Regnskogsföreningen har Idesam påbörjat ett arbete i Tapauá-regionen, som blivit hårt utsatt för nedhuggning. Arbetet sker dels med ett skogslevande folk, flodbor, i Tapauá-reservatet, dels med urfolket apurinã i Igarapé São João- och Igarapé Tauamirim reservaten.

I november och december kommer Regnskogsföreningen besöka alla dessa grupper och respektive projekt. I januari planerar Regnskogsföreningen att kunna bestämma inriktning och volym på stöd till respektive grupp, utifrån hur mycket medel vi då beräknar kunna finnas tillgängliga. Det Sidastödda ForumCiv och föreningen Rädda Regnskog planeras kunna stödja fyra av grupperna, medan det Stockholmsbaserade företaget Erteco planeras stödja nötdjursarbetet och egeninsats gentemot ForumCiv. Därtill kommer stöd från våra medlemmar.