Reserapport från december 2022 – Arqmo
Regnskogsföreningens projektkoordinator besökte projektregionen och samtliga samarbetspartners under november-december 2022. En rapport i mindre delar delas efterhand här på sidan. Först ut är Arqmo, vår partner sedan länge.

Det har varit en svår tid politiskt. Det regnskogsskydd som funnits har sargats svårt och miljöorganisationer och skogsfolk har motarbetats, ibland med våld. Ledare hos två av våra partners har blivit mordhotade, och hos gummitapparna OSR, som fått ett tillfälligt stöd från oss, blev en lokal ledare mördad. Den som i skrivande stund ännu är president – maktskiftet sker efter årsskiftet – kommer ha fortsätt stort inflytande genom kontroll av kongressen och i tre delstater i Amazonas där hans parti innehar guvernörsposten. Men de som bryr sig om brasilianska Amazonas är djupt lättade över att den exekutive federala makten övergår till krafter med en miljöagenda, även om det återstår att se hur stor lättnaden blir.

Arqmo är den övergripande samlande organisationen för quilombolas i kommunen Oriximina, ättlingarna till de som en gång rymde från slaveri och grundade byar i regnskogen. Arqmo och quilombolas är en strategiskt viktig grupp för Regnskogsföreningen dels genom deras egenvärde som en folkrörelse i en regnskogsregion på drygt 8000 km2, dels därför att deras territorier ligger som en sköld mellan de snabbt avskogade betesdominerade ytorna åt söder och de stora urfolks- och naturreservaten i norr som, inklusive quilombolas reservat, går under namnet Karib.

Daniel Souza från byn Jawari, som visar ett foto på sin farfars mor från 1902. Hon var född som slav och rymde som vuxen till nygrundade byar ovanför vattenfallen, dit expeditioner utsända av godsägarna för att fånga in dem inte nådde. Han hade mycket att berätta om den tiden och ansvarade för ett litet museum i byn om quilombolas historia, Dcember 2022. Bild: Ulf Rasmusson

Drygt sju dagar av resan tillbringades med Arqmo, varav tre på kontoret, tre på en resa till ett av Arqmos åtta territorier, Erepecuru, en dag i det mest närliggande territoriet, Ariramba, samt i den lokala domstolen där en överlappning mellan quilombolaterritorium och urfolksterritorium behandlades. På kontoret penetrerades Arqmos organisation, ekonomi, aktuella och långsiktiga utmaningar, relationer till territorierna och ledningarna för dessa. På resorna besöktes fyra byar, möten genomfördes med byinvånare med deltagande från respektive territoriums ledning samt medföljande ledare från Arqmo.

Vi valde att besöka Erepecuru och Ariramba därför att dessa är två av de tre territorier som främst är utsatta för invasioner vilket den ena delen av projektet går ut på att försöka motverka. Quilombolaledare i Erepecuru och Ariramba har blivit mordhotade av timmerbolag och guldletare, och mer subtilt hotade av fiskare. I projektet ingår drivmedel för övervakning och bekämpning av invasioner, med deltagande av polis vilket är nödvändigt.

En stor framgång har nyligen uppnåtts: en invasion från ett illegalt timmerbolag har kunnat avvärjas efter upptäckt och en påföljande framstöt i domstol där åklagarämbetet bidragit. Vi besökte stället där invasionen påbörjats, med uppbyggd arbetsplats och uppmärkta träd och vägar för maskiner. Själva avverkningen hade inte hunnit påbörjas innan bolaget funnit för gott att avbryta. Det är ovanligt med en sådan här snabb framgång. Övriga grupper fortsätter att hota. Det värsta är när invadörer med mutor lyckas liera sig med någon enskild quilombolabo som underlättar invasion och orsakar split. 

Vi besökte basen Cajual, en bas för quilombolas andra stora intäktskälla, paranötsinsamling. Cajual har byggts för att tiotals quilombolas ska kunna bo där under insamlingen och är även en utgångspunkt för bevakning av Erepecuru; det var från Cajual som vi kunde besöka den avvärjda invasionen. Man var stolt över Cajual. Från detta går den enda vägen jag stött på under denna resa hos quilombolas, farbar med traktor för paranötstransport fram till sista samhället Pancada. I övrigt är det enbart flodtransporter. 

I det andra besökta territoriet, det betydligt mindre Ariramba, skedde möte i den utspridda huvudbyn med samma namn. Ett viktigt ämne som Arqmos ledning drev och fick acceptans för var att alla bybor ska registrera sig i jordregistret CAR, annars riskerar man att bli utan myndighetstillstånd för sina små odlingar. Vidare behandlades invasioner. Ariramba är det mest utsatta av alla territorier, för här handlar det även om kalhuggning av regnskog för bete intill gränsen i öster. Efter ett par timmars båtfärd från samhället nådde vi invasionsområdet, i form av en fazenda (ranch för nötdjur). Quilombolas hade ett gott förhållande till förmannen för ranchen.

Bara tre km från ranchen ligger slutet på en väg benämnd ”BEC”, utanför Ariramba. Det är därifrån invasionerna kommer från ”grileiros” som hugger ner regnskog för att ”avyttra” till ranchägare. Den som kan se till att polis avyttrar dessa är ”jordreforminstitutet” Incra. Under den avgående presidenten finns det ingen möjlighet att få stöd från Incra, men efter den nya presidentens tillträde efter årsskiftet hoppas vi på en ny mer positivt inställd chef på Incra. I budgeten som Arqmo ska skicka till Regnskogsföreningen för 2023 kommer ingå två resor till Brasilia för att träffa Incra-chefen.

 

I nästa del av reserapporten kommer ni att läsa om besöket hos Imazon.