Reserapport från december 2022, publicerad i jan 2023 – Imazon
Regnskogsföreningens projektkoordinator besökte projektregionen och samtliga samarbetspartners under november-december 2022. En rapport i mindre delar delas efterhand här på sidan. Andre ut är Imazon.
Förstärkningen av paranötssamlarna utgör en av de tre delarna i det aktuella ForumCiv-stödda projektet med miljöorganisationen Imazon. Paranötter utgör en viktig källa till inkomst för ett stort antal människor, boende strax utanför reservaten. Skörden sker under den mest regnrika perioden, januari – juli.
Paranötsträden finns utspridda och på sina håll ganska koncentrerade i Mosaikregionen med natur- och urfolksreservat i Karib, motsvarande två tredjedelar av Sveriges yta. I projektet som nu stöds med ForumCiv-medel ingår fyra regioner med paranötssamlare: Längs Paru- och Jarifloderna samt i Serra Azul och Cupim, samtliga i det av invasioner mest drabbade reservatet i Karib, Paru, och i vilket insamlingen av paranötter sker.
 |
|
Expeditionsdeltagarna framför trädet med 88,5 meters höjd, Dcember 2022. Bild: Imazon |
Paranötssamlarna är en strategiskt viktig grupp. Intäkter på hållbar grund skapas från naturreservaten och legitimerar dessa. Därtill kan samlarna bli en allierad för att bevaka mot intrång från icke hållbara aktörer, som t.ex. guldletare och nedhuggare för illegalt bete, som skadar paranötsträden och miljön I Jamaracaruregionen i Trombetasreservatet har Imazon redan lyckats bidra till paranötssamlarnas utbildning till ”agentes ambientais”, ”miljöagenter”. De har t o m fått utbildning i skötsel av drönare, för att kartlägga paranötsträden och möjliggöra ökad, hållbar skörd, men också för att slå larm vid invasioner. Det är ett mer verkningsfullt och mindre kostsamt sätt att få en bevakning jämfört med ett osäkert polisiärt skydd.
Det aktuella projektet med ForumCiv-medel går bl. a. ut på en kartläggning av produktionskedjan runt paranötter i övriga regioner med mycket paranötsträd. Under en dag kunde jag följa med Eli och Thiago från Imazon till en by i Assentamento (”bosättning”) Serra Azul gränsande till Parureservatet, där vi träffade ledare för paranötssamlarna och paranötsinköpare. I samtal med och genom strukturerade intervjuer erhölls kunskap om antalet samlare, volymen paranötter, intäkterna, tillvägagångssätt m.m.
Samtalen med samlare och inköpare var inte okomplicerade men genomfördes på ett skickligt och respektfullt sätt av Imazon. Dessa samtal är ett första led i en förstärkning av samlare och paranötskedjan. Genom tillämpning av ”Boa prácticas” (”Goda metoder”) vid skötsel, insamling, lagring och försäljning kan större skörd med lägre förluster och högre kvalité skapas på hållbar grund. En högre del av värdet kan stanna hos samlarna genom kollektiv försäljning; de står nu i ett underordnat förhållande till inköparna. Samlarna i Serra Azul bor dock mer utspridda än i Jaramacuru vilket försvårar organiseringen. Ett problem som framfördes av dem var att det dröjde länge innan den ansvariga myndigheten Ideflor godkände årets insamling. Det kan tyckas märkligt att det ofta är fritt fram för invadörer att hugga ner regnskog, medan en grupp som paranötssamlarna tålmodigt inväntar godkännande för att få skörda nötterna.
Den andra komponenten i det pågående projektet hos Imazon är en kommunikationskampanj för att väcka intresse och engagemang för Mosaiken med reservat, som få känner till. Imazon valde att fokusera på förekomsten av de enormt höga träd som finns. En tolvdagars expedition med ett 15-tal forskare med fotograf m.fl. genomfördes och ett antal jätteträd identifierades och kartlades. Det blev en stor framgång, med reportage i lokala, regionala, nationella och även internationella media. Flertalet av jätteträden finns i det konfliktdrabbade Parureservatet, inklusive det allra högsta, som syns nedan. Det är 88,5 högt, som ett 30-våningshus, av arten Angelim Pedra, och är tydligen det allra högsta identifierade trädet i hela Amazonas.
Den tredje komponenten består av utbildning av de kommunala miljöråden i de fem kommuner som tillsammans innehar Parureservatet. Miljöråden har en viktig funktion för reservatet men man känner ofta inte ens till sina rättigheter och inflytande. Francisco på Imazon, som sköter utbildningarna, ledde en sådan utbildning när jag besökte Imazon, men tyvärr gick det inte logistiskt att koordinera mitt besök med närvaro på en utbildning.
Regnskogsföreningen blev inbjuden till rådets tvådagarsmöte av Imazon. Mötet organiserades av delstaten Paras naturvård/skogsorgan Ideflor tillsammans med Imazon och hade ett 30-tal deltagare från delstat, berörda kommuner, NGO:s och föreningar. Det var länge sedan rådet träffades. En angelägen punkt var att inrätta en ny skötselplan för Paru. För detta valdes en arbetsgrupp med sex personer, delat mellan offentliganställda och civilsamhället, från de fyra kommuner med mark i Paru som närvarade (ingen närvarade från den femte kommunen, som bara har två % av marken i Paru). Fördelningen av uppgifter mellan de olika parterna diskuterades och klargjordes.
Den allvarliga invasionen i Cupimområdet i Parureservatet ventilerades, även i ett mindre möte mellan Imazon, Ideflors skogs/naturvårdschef, reservatschefen och mig. Olika handlingsalternativ analyserades. Från Imazon deltog Regiane medan Imazons regionala chef Jakeline deltog på video eftersom hon var isolerad pga Covid19. Ideflorchefen berättade att hon tagit initiativ till att upphäva de ”egendomar” som lagstridigt registrerats av lantmäteriet inuti Paru. Det borde ha gjorts långt tidigare och att det skett nu beror med all sannolikhet på Imazons aktuella kommunikationskampanj där den ökade avskogningen i Paru framhävts. Delstatens guvernör var nyligen på det stora klimatmötet i Egypten och vill inte att delstaten ska framstå som regnskogsförstörare. Att han inte är anhängare av den utgående presidenten underlättar.
Invasionsbekämpningen förväntas också underlättas av det kommande regeringsskiftet. Det är dock inga lätta saker för Imazon att hantera. Invadörerna, i första hand ett antal boskapsägare, har politisk förankring på andra nivåer och de är kända för att trakassera och hota. Ledaren verkar vara den i 1.1 nämnda boskapsägaren vars ranch finns på ömse sidor om gränsen till reservatet.
I nästa del av reserapporten kommer ni att läsa om besöket hos Kanindé.