Projektrapport 2012

För inte länge sedan hade vi fint besök från långt inne i brasilianska Amazonas: Israel Vale och hans fru Patricia från Kanindé, organisationen som jag arbetat med sedan nu 11 år sedan, och som en annan medlem ur Regnskogsföreningen lärde känna redan under uppstart för 18 år sedan, och Almir Surui, hövding för sitt folk surui. De berättade mycket om det som nu händer, om arbetet med lokalisering av så kallade ”fria folken” som lever utan kontakt med den ”vita civilisationen”, om skyddsarbete och myndighetspåverkan, om hälsosatsningar och om utvecklandet av hållbara försörjningsaktiviteter. Både Kanindé och Almirs folk gör ett fantastiskt  arbete under enormt påfrestande omständigheter.

-   Vi har lagt en plan för de kommande 50 åren, berättar Almir. Vi har suttit ned tillsammans och funderat på hur vi vill leva  om 50 år, och vad vi behöver göra för att komma dit.

Det är inte lätt att föreställa sig sitt eget liv om 50 år, inte heller det som dina barnbarn ska ha. Ännu svårare att föreställa sig det i en värld där så många vill dig illa, och är redo att döda de som står i vägen för att ta över din mark. Som vi tidigare informerat om lever ett flertal människor under dödshot, och i maj mördades minst tre personer aktiva i miljö- och jordrörelsen i Brasilien. Almir var i september på FN för att be om hjälp,  då hoten mot honom är stora. Men trots hoten fortsätter han sitt folks kamp.

- Genom att kombinera vår erfarenhet och kunskap om skogen, vår kultur och icke-indianernas vetenskap kan vi mångdubbla effekterna av vårt arbete, poängterar han. Vi behöver utveckla verktyg som gör  att vi kan leva vidare i skogen utan av avverka den.

På tre år har surui sparat in 560 000 ton koldioxid, genom att skydda den från invasioner och avskogning. De ser nu på möjligheter att sälja delar av sitt koldioxidförråd till industrin, för att på så sätt  själva kunna leva vidare i sitt territorium.

Surui 1

-  Vi kan inte lämna vår skog. Här lever vår kultur, våra avlidna släktingars andar, vår framtid. Skogen och vi är en enhet,  det går inte att separera.

Surui arbetar även hårt med att återbeskoga sitt reservat, som avskogades till 7% efter kontaktskedet. Under fem år har de lyckats plantera 120 000 träd, och har lärt sig mycket om vilka trädsorter som lättast överlever i vilken miljö. Det är här vi i Sverige kommer in – sakta lyckas vi samla medel till återbeskogningen av suruireservatet. Under besöket  överlämnade vi bidrag till 50 träd, och mer lär det bli framöver!

-  Vi måste bevisa att en skog på fötter är mer  värt! Både för ekonomin, för hälsan, för kulturen och för vår framtid!


Från stenålder till rymdålder på 40 år
Regnskogsföreningen driver ett förhållandevis småskaligt projekt i samarbete med ett indianfolket surui, vilka lever i brasilianska Amazonas. Suruifolket består av 1350 personer utspridda på ett antal byar i ett reservat om 247 000 hektar. De kontaktades för 40 år sedan och inledde handel med ”de vita”. Cirka 7 procent av skogen höggs ner i samband med detta, på ett sätt som idag skapar stora problem i regnskogens ekologi och folkets autonomi. Lär mer om suruis svåra historia och se deras egna sidor “paiter” och surui. Suruifolkets hövding har nu samlat folket att säga nej till fortsatt exploatering. I reservatet lever även de som indianerna kallar ”fria folk”, alltså de människor som ännu inte lever i kontakt med det civila samhället. Genom att skydda suruifolkets reservat, skyddar man således dessa ytterst sårbara folkspillror.

Surui 2
Nuläge

Regnskogsföreningens projekt går ut på att återplantera skog och bevara den extremt höga biologiska mångfalden i området. I andra parallella projekt ingår politisk påverkan, utvecklandet av ekologiskt och ekonomiskt hållbara försörjningsmöjligheter, samt att stärka indianfolkets kulturella identitet. Surui-folket utbildas i hur man kan skydda regnskogen, t ex genom att kartlägga skogen från rymden med hjälp av GPS, hur man avhyser inkräktare och hur man hanterar mänskliga rättigheter i konfliktsituationer.
Nuläge

Sedan 2004 har 120 000 träd planterats ut i projektet i nära samarbete med Surui-folket, lokala regnskogsarbetare och den schweiziska miljöorganisationen Aquaverde. Målet är att plantera 1 miljon träd, och med ökade resurser kommer detta att möjliggöras. Alla träd har registrerats och studerats för att se hur de växer under olika markförhållanden. Det gör att projektet kommer att flyta på lite snabbare i fortsättningen med de initiala forskningsresultaten i ryggen.

Har skogen en framtid?
Kolonisationen av Sydamerika trycker på österifrån. Vissa miljöorganisationer fokuserar på områden där det är ”som grönast” d v s inte där många små och stora kolonisatörer vill avskoga och exploatera marken. Den typen av projekt som Regnskogsföreningen driver är därför mycket angeläget eftersom det är i gränslandet som avverkningen förr eller senare måste stoppas. Suruifolket är unika på så sätt att de vill samarbeta med resten av samhället, lära sig digital teknik, ser framtiden an och vill ha hjälp med att återplantera skogen, och samarbetar bland annat med Google.

Länkar till: