De gångna åren under tidigare president Bolsonaro har varit svåra för de som arbetar för skyddet av Amazonas och urfolks rättigheter. Mycket av det som civilsamhället uppnått tidigare har förlorats genom förtryck, hot och nedmontering av myndighetsskydd för regnskogen. Ingenstans har det varit så svårt som i Rondônia. I valet 2022 fick Bolsonaro 71 % av rösterna, mer än i någon annan delstat, och fick en majoritet av rösterna i varenda kommun i hela delstaten. Guvernören är ”Bolsonarista”.
Kanindé arbetar i första hand i Rondônia, men de arbetar också omedelbart norr om Rondonia, i angränsande delstat Amazonas som är tre gånger större än Sverige. Amazonas har länge varit förhållandevis förskonat från avskogning, men med början av asfalteringen av den 80 mil långa BR-319 vägen från Porto Velho (Rondônia) till Manaus (Amazonas) har en massiv nedhuggning initierats från Rondôniahållet.
Intill centrum för nedhuggningen i södra Amazonas finns urfolken parintintin, jiahui och pirahã. Där har Kanindé börjat arbeta med medel från Regnkogsföreningen och dess donatorer.
Regnskogsföreningens programkoordinator på besök i projketet (i mitten).
Delar av föreningen har arbetat med civilsamhällesorganisationen Kanindé sedan de startade i början av 1990-talet. Idag är de en av de absolut främsta i hela brasilianska Amazonas inom arbetet med urfolk. De har stor tyngd inom antiinvasionsarbete, stöd till stärkandet av urfolkens organisationer och utveckling av urfolksledare, på senare tid kompletterat med stärkandet av urfolkens ekonomi med hållbart bruk av mark och skog.
Idag finns 339 parintintin som lever i fem byar i två urfolksområden (”TI”): TI Ipixuna (215,362 hektar), och TI Nove de Janeiro (228,777 hektar). Se mera här. Jiahui är bara 64 individer i tre byar, och de blir fler från att ha varit nästan utdöda. Se mera här. Pirahã är idag 1009 individer och lever i stort sett isolerat från omvärlden i sina tretton byar. Se mera här.
Områdena i södra delen av delstaten Amazonas där urfolken parintintin, jiahui och pirahã lever är på totalt 8 500 km2.
En viktig del av arbetet är att bibehålla traditioner för att stärka folkens identitet.
Tre folk och deras territorier stödjs genom Kanindé ihop med Regnskogsföreningen: parintintin, jiahui och piraha. Bara ett fåtal piraha pratar portugisiska, vilket innebär att de inte själva kan stå upp för sina rättigheter, inte kan sälja eller köpa grödor till korrekta priser, och inte kan anmäla intrång och övergrepp.
Stora hot finns mot alla tre folk och deras territorier, och stödet består av tre delar: utbildning inom miljöskydd och av miljöskyddsagenter; stärkande av folkens egna organisationer; och utveckling av småskalig hållbar produktion av grödor som redan används (som banan, majs). Dessa folk är knappt representerade utanför sina områden och få känner till dem, då de inte har kapacitet eller möjlighet att delta på exempelvis beslutsmöten, urfolksmöten och liknande.
Framöver är en viktig komponent även att stärka folkens ekonomi. Ska de fortsätta vara motiverade att skydda sin skog och reservat måste de kunna få bättre inkomster än de begränsade som nu fås från hantverk och skogsprodukter. Trycket utifrån är stort och de skulle ha svårt att värja sig från att ta emot gåvor från t.ex. timmerbolag och att själva ta efter huvudbefolkningen som driver större monokulturer och i förlängningen bete för nötdjur.
Parintintin och jiahui vill istället etablera agroforestry-system på gamla odlingar, d.v.s. samodling av olika grödor för eget bruk men framför allt för försäljning. Väljs rätt grödor med rätt skötsel kan en god ekonomi fås på ett hållbart sätt utan nackdelarna med monokulturer. Ett antal grödor t ex kaffe (skrivs först för den blir i särklass främsta enskilda grödan), cumaru, cupuacu, acai, och copaiba för mat, dryck, kosmetiska mm är tänkta.
Projektet har nyligen dragit igång och fokus har varit på att stärka organisationerna och övervakningsarbetet. Utbildning har skett i miljöskydd och antiinvasionsarbete, med övervakningsexpeditioner och inköp av utrustning för detta. Möten med myndigheter har genomförts. Ett konkret exempel från 2022 är att folken för första gången var representerade på det stora ”Terra Libre” mötet där över hundra olika urfolk träffades. På mötet kunde de lyfta sina behov, berätta om sina erfarenheter och lära sig från de urfolk som varit med längre i kampen för sina rättigheter.
På kartan ovan pekar pilen mot de huvudsakliga projektområdena.
Kanindé skickar nu upp drönare för att lokalisera intrånget i skyddade områden, få bildbevis och informera polisen. Det ger starkare underlag i efterföljande juridiska processer. Användningen av drönare är oerhört mycket mera effektivt än vad man annars måste ta till, och sedan man började använda drönare i ett reservat i Rondonia har antal invasioner redan gått ner.
©Regnskogsföreningen 2024
