Ett av de största hoten mot den brasilianska regnskogen är ohållbar nötköttsproduktion. Då avskogad mark inte lämpar sig för bete en längre tid om man inte brukar den med omsorg, brukar ranchägare hugga ner ny regnskog allteftersom den tidigare marken blir oduglig. Resultatet blir att allt mer av regnskogen huggs ner och enorma områden med sly och obrukbar mark lämnas.
Vårt pilotprojekt, tillsammans med brasilianska Jordens Vänner, analyserade nötkreaturens roll i avskogningen i den brasilianska Amazonas 2008, och bidrog avsevärt till att göra frågan känd. Sedan dess har Regnskogsföreningen tillhandahållit tekniskt stöd till boskapsuppfödare som varit intresserade av att ändra sina uppfödningsmetoder. Projektet har fått dessa ranchägare att sköta sina betesmarker så de inte längre behöver hugga ner regnskog och en början har skett med spridning till fler.
Två ranchägare som deltar framgångsrikt i projektet.
Regnskogsföreningen har ett direkt samarbete med konsultföretaget ViaVerde och deras duktiga konsulter som ger teknisk assistans till ranchägarna. Projektet görs i direkt partnerskap med primära intressenter, inklusive både stora och små lokala boskapsägare.
Projektet äger rum i fem kommuner i regionen Calha Norte i norra Amazonas. De 60 ingående rancherna är total på ca 19 000 hektar varav betesmarkerna är på ca 7 000 hektar och resten är regnskog. Därtill finns de närmare 15 rancherna som numera betalar assistansen själva.
Nötkreatursuppfödning på en av projektgårdarna.
Målsättningen är att stötta ranchägare att förändra sina uppfödningsmetoder, vilket både stärker deras produktionsnivåer och minskar deras miljöavtryck. Som resultat minskar avskogningen i området. Projektet fokuserar på att stärka och skala upp det hållbara boskapsuppfödningsarbetet i ett antal kommuner som utgör regionen Calha Norte i norra Amazonas. En stor utmaning blir att få massiv användning av metoderna av flertalet boskapsägare.
Med nära 60-talet ingående boskapsägare i fem kommuner i projektet har detta börjat sätta avtryck i gränsområdet till Karib. Detta gäller särskilt i kommunen Oriximiná, stor som en fjärdedel av Sverige, där arbetet pågått längst och där flest boskapsägare är involverade. Nu är det 35 boskapsägare där som utför förbättrad skötsel, varav 20 i projektet med betald assistans och dessutom 15 som framgångsrikt lämnat projektet och numera själva betalar assistansen.
Samtliga deltagare har slutat hugga ned regnskog på sin mark, och en uppskattning av effekten visar på en minskad avskogning i Oriximiná med 7%.
Ett exempel är en ranch i Oriximiná där ägaren med systematisk beslutsamhet tagit sig an de nya metoderna. Hans ranch, en nedgången mindre ranch på 86 hektar (ha), varav 26 ha med regnskog och 60 ha med ogräs- och slybemängt bete som knappt bär några nötdjur, ska förvandlas till en mönsterranch. En modul med de första åtta hektaren, med åtta fållor på vardera en hektar, är omvandlad till närmast perfektion. Djuren flyttas på rätt dag från en fålla till nästa, betet är frodigt och grönt utan ogräs (även vid vårt besök i november som är årets torraste månad). Istället för en nedtrampad bäck med smutsigt vatten finns nu ett bygge med skydd för solen och rent vatten från brunn alltid åtkomlig i centrum för modulen.
De åtta hektaren ger mer total viktökning hos djuren jämfört med de övriga 52 hektaren. När han säljer nötdjuren efter uppnådd målvikt investerar han intäkterna i fortsatta förbättringar och han är i full gång med nästa modul på åtta fållor med vardera en hektar.
På kartan ovan pekar pilen mot de huvudsakliga projektområdena.
En ranchägare som varit med länge och som numera betalar assistansen själv var från början skeptisk men går nu in stenhårt för att göra allt perfekt. Han går systematiskt till väga, i fält efter fält. Han sprider budskapet om förbättrad nötdjursskötsel på sociala medier.
©Regnskogsföreningen 2024
