Regnskogsskydd genom sociala medier

Bakgrund

AIKATUK är en urfolksförening för folken kaxuyana, tunayana och kahyana i södra Karib i delstaten Pará, Brasilien. 2024 är första året som Regnskogsföreningen ger föreningen ett direkt stöd, men vi har länge stött folken, bland annat för etableringen av just AIKATUK. Ett stort framsteg som gjordes med det tidigare stödet var skapandet av det 19 000 km2 stora reservat som folken nu ansvarar för. Där finns nu 19 byar med ca 550 människor från kaxuyana, tunayana och kahyanafolken. Folken får stöd av civilsamhällesorganisationen IEPE, men då de har inte möjlighet att bidra till alla behov går nu Regnskogsföreningen in med ett kompletterande stöd.

Mera information om folken finns att hitta på www.socioambiental.org. Till exempel Kaxuyana - Indigenous Peoples in Brazil

AIKATUKs ledning visar kartan över sitt reservat.

Samarbetspartner

Associação Indígena Kaxuyana, Tunayana e Kahyana, AIKATUK, bildades 2011 för skyddet av sina folk och för avgränsningen av sin mark på 19 000 km2. De har ingen egen hemsida men hoppas börja kunna nå ut om sitt folk via sociala medier.

Kaxuyanaman visar rituellt krokodilhuvud

Skyddade områden

Folken kaxuyana, tunayana och  kahyana har tillsammans med grannurfolk skapat ett samlat territorium som fått namnet Wayamu och utgör södra delen av Karib. Karib består av regnskog motsvarande två tredjedelar av Sveriges yta. Minst 19 byar kommer att beröras av projektet.

Målsättning

Urfolken i reservatet har stärkt sin kapacitet vad gäller kommunikation som nu är en viktig del av övervakning och skydd av sitt territorium. Det är främst unga människor som involveras i arbetet, i nära samarbete med de äldre. Ungdomarnas kommunikationsarbete syftar till att öka medvetenheten inom territoriet genom korta videor och meddelanden på inhemska språk. Samtidigt planerar de ta fram en informationskampanj ombehovet av att skydda territoriet på sociala nätverk, producerad på portugisiska för samhället.

För detta krävs utbildning av (minst) nio unga kaxuyanas, tunayanas och kahyanas för att bli bättre på att använda sociala media, med huvudsakligt fokus på territoriellt skydd och att ungdomarna ska stödja ledningen med en modell för anmälningar till publika organ.

Utöver arbetet med territoriellt skydd, kommer ungdomarna att intervjua, spela in och ta fram informationsmaterial om sitt territorium och sin kultur. Det inkluderar dokumentation av språket Werikyana, fjäderskruden Txama-Txama, användandet och insamlingen av paranötter och frukten cumaru. Innehållet kommer att variera efter projektets gång. Den här typen av arbete stärker folkens kulturella identitet, något som är avgörande för att stå starka i kampen för sin mark och sina rättigheter.