Motstånd vid avskogningsfronten i Tapauá

Bakgrund

Den södra delen av jättedelstaten Amazonas har blivit en ny hotspot för avskogning. Den främsta anledningen är utbyggnaden av den 80 mil långa vägen BR-319 som går rakt genom hjärtat av Amazonas. Nya vägar byggs ut in i skogen, vilket leder till mer avskogning och fler bränder. Illegalt fiske och jakt ökar, såsom illegalt beslagtagande av skyddad mark.

Sedan 2018 har regnskogsförstörelsen ökat snabbt; mellan 2020 och 2021 ökade det med 192 %. Hotet är stort, samtidigt som möjligheten att motverka också finns.

Regnskogsföreningen arbetar i en kommun som heter Tapauá, där hotet är stort och större delen av skogen fortfarande står kvar. Den övergripande målsättningen är att skydda regnskogen samt att stärka skogsfolkens organisationer i 10 000 kvadratkilometer regnskog i en starkt hotad region i södra Amazonas. Potentialen att påverka genom den typen av insatser är stor och kommer att ha bäring på hela Tapauákommunens 8,5 miljoner hektar (en yta motsvarande en femtedel av Sverige).

Idesam på gång att ge sig ut på övervakningstur på floderna tillsammans med apurinã.

Samarbetspartner

Regnskogsföreningen har valt att arbete med miljöorganisationen Idesam. De arbetar sedan länge i regionen, och i flera år har de fått utmärkelsen ”bästa miljö-NGO i Brasilien”. Idesam bildades 2004 och har sedan dess arbetat med rural befolkning, traditionella samhällen, flodfolk och urfolk.

Idesam har analyserat området och kommit fram till att störst resultat kan uppnås genom att arbeta med tre specifika områden: det delstatliga skogsområdet (FES) Tapauá;
urfolksterritoriet (TI) ”Apurinã do Igarapé São João; och urfolksterritoriet (TI) ”Apurinã do Igarapé Tauamirim”. Tillsammans uppgår deras yta till 10000 km2 .

Skyddade områden

Det delstatliga skogsskyddsområdet FES Tapauáhar en yta på 882 tusen hektar. Under senare år har avskogningen ökat markant, nu senast med 214 % (185 hektar under 2021). I området lever främst så kallade ”flodfolk”, alltså folk av olika etniskt ursprung längs floderna, och även urfolk.

TI Apurinã do Igarapé São João har en yta på 18 tusen hektar. Här finns fem urfolksbyar, uppskattningsvis runt 150 personer av folket apurinã. Territoriet angränsar kommunens säte vilket innebär ett stort tryck på territoriet. Flertalet hot i form av avskogning finns, men kanske allra värst är en soptipp precis på gränsen till territoriet. Den ligger strax intill en av floderna och verkar dra med sig sjukdom i urfolksbyarna.

TI Apurinã do Igarapé Tauamirimomfattar 100 tusen hektar. Den angränsar TI Apurinã do Igarapé São João och folket har både familjerelationer och sociokulturella utbyten. De nära 300 invånarna (också apurinã) bor i fyra byar och de ligger något mer skyddade än sina grannar. De främsta hoten kommer av illegala fiskare och jägare, men man har också börjat se hur vattnet blivit både varmare och mera grumligt vilket man tror kommer av att fler vägar öppnats utanför territoriet.

Målsättning

Regnskogsföreningens projekt startade sommaren 2022, och nu pågår ett projekt till december 2024. Under 2024 har man följande delmål:

1. Stärkt lokal miljöstyrning

2. Skyddad regnskog
3. Pågående lokalproduktion och respektive värdekedjor kartlagda, samt utvalda produkters värdekedjor stärkta och främjade
4. Flodfolken och urfolkens organisationer är bättre organiserade och har en starkare röst i frågor som berör dem

Tillsammans leder dessa aktiviteter till att urfolken och flodfolken i områdena stärks ekonomiskt, politiskt och i samhället, vilket i sig leder till att folkens kultur och traditioner ihop med skogen och dess biologiska mångfald bevaras.

Resultat

Under 2024 har projektet bidragit till ökat skydd av regnskogen i Tapauá genom flera konkreta insatser:

Stärkt lokal miljöstyrning

• Miljörådet COMDEMA har återaktiverats efter flera år av inaktivitet, vilket har förbättrat den lokala kapaciteten att påverka miljöbeslut.

• Ett system för regelbunden dialog mellan lokala samhällen och miljömyndigheter har etablerats för att övervaka och rapportera miljöbrott.

Skydd av regnskogen

• 25 personer från urfolk och lokala samhällen har utbildats i digital kartläggning för att dokumentera markanvändning och avskogning.

• Två nya övervakningsinitiativ har startats där lokala grupper aktivt bevakar sina territorier mot olaglig skogsavverkning.

Hållbara värdekedjor som bevarar skogen

• 30 biodlare har utbildats och fått stöd att utveckla ekologisk honungsproduktion, vilket bidrar till både inkomst och ekosystemtjänster.

• Copaíbaolja från hållbar utvinning har börjat säljas på den lokala marknaden, vilket stärker skonsam användning av skogens resurser.

• Lokala hantverksgrupper har fått stöd att marknadsföra traditionella produkter, vilket bevarar kulturella uttryck och skogsvänliga näringar.

Kapacitetsutveckling av lokala organisationer för långsiktigt skydd

• Rättighetsutbildningar har genomförts för 50 lokala ledare, med fokus på urfolks rätt till mark och hållbar markanvändning.

• Miljöutbildningar i skolor har engagerat över 100 barn och unga för att öka medvetenheten om regnskogens värde och skyddsbehov.

Dessa insatser har stärkt lokalsamhällenas förmåga att skydda regnskogen, bevara biologisk mångfald och försvara sina territorier, samtidigt som hållbara försörjningsmöjligheter har skapats.